Gäddor har massor med vassa tänder, så för att undvika linbrott vid närkontakt kör vi titan- och fluorcarbontafsar. Mike har snöat in på den lättare fc-varianten. På nätet finns en uppsjö av bättre och bäst-knutar. Här är en jag testade, som troligtvis blir den Adamsson får med sig söderut - om den duger åt herr'n...
Svårast är att bända och forma till den tjocka linan.
Många öglor att hålla reda på...
...de ska ligga i rätt ordning också.
Slutresultatet ska se ut så här, och jag tror jag lyckades. Jag avslutar alltid med en droppe superlim.
Om de håller, skriver jag inte under i sten på, jag lämnar absolut ingen garanti... Jag använder dem, och då får ju jag stå mitt kast.
Lee Tauchen, vem är det? Nå'n muskykändis/guide over there... Återstår att se om Michael och Staffan lyckas lika bra som honom, om tafsen håller förstås!?
Hmmm...
Litar fulllt och fast på tafsar tillverkade av min bäste vän, "statsgaranti" på att det går att bogsera skärgårdsgäddor i dessa tafsar ;-)
SvaraRaderaÄnda osäkerhetsfaktorn är om vi har tillräckligt med beten så det är bäst att vi provar lite nya skapelser i morrn ;-)