Det är en ynnest att få chansen att bege sej ut i skärgården med glada vänner och fiska gädda. Att ställa klockan på ringning så man får smyga upp mitt i natten för att vara på plats innan morgonen hunnit bli dag är också en ynnest som man får med dessa glada vänner.
Nya vatten, nya utmaningar, nya funderingar,allvaret visar sej först då morgonens bilresa är avklarad och vi befinner oss i god tid vid rampen där båten vi skall gästspela i denna dag åter ska få glida ner i det kylslagna vattnet för att ta oss till de platser som dagens kapten hittar till med förbundna ögon.
Att bege sej ut en November morgon och jaga skärgårdsgäddor i en sådan här miljö känns helt fantastiskt, och dessutom med en kapten som känner till varje vass strå, varje grästosa ja i princip varje ståndplats som kan tänkas hålla en gädda.
Att bara lyssna och memorera hur många grova gäddor det fångats på de platser vi besöker under dagen gör att man känner sej nöjd denna dag.
Att sen ha min bäste vän Magistern i fören på kastdäcket spejande efter skärgårdsgädda gör att denna dag kan inte bli annat än fantastisk.
Att fiska med Magistern är ett äventyr i sej, hur många kast kan vi hinna med, hur tidigt kan vi börja fiska, kan vi äta under transport, ja med andra ord det gäller att få ut så många kast som möjligt under en dag som denna.
Det är tankar i huvudet på Magistern inför en dag som denna kan jag tänka mej.
Med pannlampa i baksätet tacklar Magistern nya drag så ingen fisketid skall gå till spillo så visst skulle gäddorna utmanas.
När vi tidigare i veckan erbjuder Magistern en god middag tillagad i skärgårdsmiljö på en äkta finsk Muurikka så blir tystnaden total, för att reptil snabbt utbrista i en kommentar- vi ska väl fiska !
Kapten Fredda hade säkert kunnat fiskat med förbundna ögon denna dag, historierna kring dagens vatten räckte från Arboga till rampen, så visst var det tur att Magistern och jag fick hjälpas åt att utmana denna herre på gäddfiske:-)
Att vara kapten och dessutom fiska som trea på varje plats göra att man får fiska duktigt för att ge gubbarna en lektion i gäddfiske.
Gummi v.s plast, är skärgårdsgäddor präglade att endast äta gummirompor som smyger förbi förföriskt slingrande bland grästosorna ?
Ja visst, till en början var det dessa skapelser som lockade till utfall, kapten visade vart skåpet skulle stå med gäddor fångade på dessa skapelser.
Nu lyckades väl Magistern och jag med nöd och näppe rädda dagen med våra plastbitar, dagens gäddor lockades nog mer av gummibeten än av plast.
Vare sej vi vill eller inte så kanske vi måste vika oss även för denna trend ?
Dagens fiske var inget mängdfiske, ett tiotal gäddor fick se dagens ljus ingen av dessa var tyvärr i meterklassen.
Men en sak är säker, det var ett fantastiskt roligt äventyr med mycket fiske i fin miljö serverat på ett väldigt proffsigt sätt av kaptenen för dagen :-)
Att sen fylla hemresan med skratt och tårfyllda fantastiska historier gjorde inte dagen sämre :-)
Hoppas vi kan få till något mer äventyr framöver :-)
Tusen tack för en fantastisk dag på sjön !
Mike The Pike
