Förra helgen var det dags för årets första båtfiske, åh så efterlängtat.
Magistern och jag var riktigt taggade då vi reste mot öppna vatten torsdag eftermiddag, och som vanligt så undrar man om det ska bli succé eller fiasko.
Enda orosmolnet var kvicksilvret som under en längre tid hade hållit sig alldeles för långt under nollan.
Men två obotliga optimister satsade allt på ett kort vilket skulle visa sig inte vara helt fel.
Att få bege sig ut på böljan med ett par minusgrader som försöker tränga in innanför kostymen på oss var inget vi led av under denna helg, bara att komma ut på öppet vatten och få njuta av en fin soluppgång gjorde att man kände sig varm inombords.
Äntligen börjar det närma sig fiske igen.
Ja dag ett i strålande väder gjorde att vi snart nog hitta vad vi letade efter, gäddor högg och gäddor flydde och lämnade oss med ett moln som minne av deras närvaro.
Att fiska i klarvatten är helt klart lite annorlunda än vad vi är vana med, att se gäddor följa betet lång väg för att sedan ställa sig still och stirra på betet och sedan med ett leende vända på klacken och lämna ett moln efter sig var något vi fick uppleva många gånger.
Men envisa som vi är så tjatade vi ut lite välmatade vårgäddor till hugg, och leendet på oss gubbar sken i takt med solen.
Att hitta dessa direkt dag två fick tankarna att snurra, är vi på rätt plats vid rätt tillfälle ?
Är det bland dessa man hittar de stora gäddorna.
Att gäddorna hade vittring på dessa var det ingen tvekan om för dagen erbjöd riktigt roligt gäddfiske om än utan att bjuda oss på någon riktigt grov gädda.
Men vad gör det när vi får dämpa fiskesuget och känna på den härliga känslan att snart är det vår och fisket kommer igång på allvar.
Att få tillbringa en helg med Magistern i båten förgyller tillvaron eller som vi brukar säga det är detta man lever för :-)
Att resa hem efter två dagars fiske och 60-talet gäddor senare gick som en dans på rosor om än utan några PB:n, men det är som vi brukar säga, det är bara att kasta igen och igen.
2016 års resa kan börja, nu vet vi hur det känns när det nappar :-)
Ja, visst är det härligt att vi bor i ett avlångt land med temperaturskillnad och att vi i den södra änden har ett basläger! För varje gång vi dyker upp där nere lär vi oss mer och banne mig om vi inte hittar Mamma Pike en gång! Härligt att sjösätta MED NYSERVAD MOTOR, som verkligen spann som en katt. 2016 - here we come!!!
SvaraRadera