Direkt i första kastet visade systersonen Alex var skåpet skulle stå! Första gösen någonsin var ett faktum, efter lite instruktion från morbror. Nog var det lite stelt och yvigt i spöföringen till en början, men i takt med att kasten blev fler fick han in snitsen. Nog blir det gösfiskare av honom om viljan finns.
Lagerbjelke tittade förbi på väg hem från Örebro. Jag tyckte att Kaptenen såg bekant ut och vinkade glatt.
Och visst, en gammal elev som redan i grundskolan för ca tio år sedan pratade om att gå sjöfartsskola och bli kapten kom ut och vinkade med kaptensmössan! Härligt med drömmar och planer som går i uppfyllelse. Känns säkert fint att styra skepp i gamla, kända vatten.
Trögt igen, och smått. Men visst kunde vi rädda Perssons torsdagsmiddag allt. Alex, som i morgon ska på fotbollscup i Sunne, var trots allt nöjd. Med kunskapen från idag innanför västen, står han mer än redo nästa gång. För det är ju så att det alltid nappar bättre nästa gång!!
Tack för en kul dag på sjön, och lycka till i helgen med både det ena och det andra, (du vet vad jag menar...).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar