Paus?

Är det nu det inträffar? Är det nu grejorna ska torka till? Är det nu den långa ångesten börjar? Locket läggs på, både på sjön och på båten. Kanske ska man byta växelhusolja, tändstift och torka ur gamla "Nanna" lite här och var!? Hon har varit med om både humle och dumle: Jag minns när vi gick mot gösfiske i styv kuling och hon svalde vatten tills vi tyckte att hon uppförde sig märkligt. "Tungt att styra och ingen fart", sade Adamsson. När vi stannade till, såg vi att ett badkar med vatten hade smugit in via ankarboxluckan... Efter det har vi tejpat den och har ankaret på ett annat ställe.

Hon ÄR sliten längs sidorna. Allt för många gånger har hon fått smaka vårt tunga ankare. Många repor blir det... Vi har diskuterat ommålning, men då får vi nog hitta en smidigare ankarvariant. Kanske ett lättare med en bit kätting? Som det är nu får ankardragaren, som ofta är Fredrik, slita ryggen av sig. När han väl fått upp klumpen till ytan, är det ofrånkomligt att lacken får sig en smäll...

Å andra sidan kan man inte hålla en trailerfiskebåt i samma gläns-vax-kondition som en glidardito. Men visst skulle solarhalvorna av de båda båtägargubbarna tycka det var bättre!

Måste man vänta till mars? Magistern