På väg mot Hästnäs åkte vi längs iskanten, som då gick i höjd med Hällarnas och Hästnäs yttersta spetsar. Söderut is så långt ögat nådde, och definitivt inga båtkompisar i sikte!
Efter timmars nötande, med värkande ryggar och axlar, tänkte vi naturligtvis ta upp båten på samma ställe vi lagt i den. Men si det gick inte! Under dagen hade isen brutit mer och mer på sjön, och i den rådande hårda sydvästvinden flöt det mesta in mot vår ramp... Enda möjliga lösningen var att gå runt udden och kolla om vi kom fram vid östra sidan - något som absolut inte fungerade vid tolvtiden. Skulle vi få spendera natten på sjön? Vi garvade om fruar som skulle komma upp med pizza och sovsäckar.
"Måsön" utanför udden ser ut som en del av Svalbard. Var är pingvinerna och isbjörnarna?
När vi väl såg in i Ekebergsviken var all is borta! Det som vid middagstid varit istäckt var nu helt rent... Det enda som återstod var en issörja som låg som ett band i höjd med udden. Kändes väldigt märkligt att åka igenom.
Fisket då? Jo vi klarade med nöd och näppe ff, med varsin slips... Att sitta på sjön när isen går kändes häftigt, och blir nog minnet från denna dag! Nu drar det igång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar