Vad driver en till sömnlösa nätter och tidigt fiske ?

I bland kan man undra vad det är som får en  att gå upp mitt i natten och packa väskan och båten för de tidiga morgonturerna på sjön.

En stor del är väl den rogivande stämning som råder då solen stiger upp över trätopparna och skogens alla invånare vaknar till liv.

Ibland kan det kännas som det inte går att få nog av dessa underbara morgonvyer.

Men det är väl inte riktigt hela sanningen för jakten efter Hjälmarens guld är något alldeles speciellt, har man väl fått smak för denna jakt så biter den sej fast likt en drog.

Det går liksom inte få nog man vill bara jaga mer och mer. 

Dagens jakt med Magistern var helt underbar, med en morgon temperatur på 15 grader och ingen vind så började morgonen riktigt behagligt.

Vårt försök att väcka Hjälmarens guld tidigt denna morgon var kanske inte så lyckat då de förmodligen vilade sej inför stundande midsommar firande :-)

Men en tidig frukost med tillhörande kaffe ute på Hjälmarens vidder gjorde att det i alla fall var värt att stiga upp tidigt denna morgon.

Denna vy var vad vi bjöds på hela denna dag så det var inte speciellt besvärligt att fiska denna dag.

Morgonens fiske började som sagt trögt, men var efter klockan tickade så började i alla fall en och annan liten gös få syna dagens ljus för att sedan försiktigt återsättas i dess rätta element för att kanske hälsa på något annat år.

Vi blandade dagens fiske med både jiggfiske, vertikalfiske och en del dropshotfiske och det är väl helt okej en dag som denna  då det ej fanns några besvärande vindar att ta hänsyn till då man ska smyga runt med elmotorn i en lugn och behaglig takt.

Vilken teknink som fångar mest eller störst fisk har vi inte kommit underfund med än, men det kanske är så att man tycker jiggfisket är effektivast beroende på att det är den teknink vi använt mest och man fiskar av ett större område betydligt fortare.

Och därför är det väl så att antalsmässigt ger detta fiske kanske fler fångade fiskar, men vi får väl se det kanske blir så att de välväxta gösarna kanske visar större intresse för det lugnt vertikalfiskade jiggarna.

Idag blev det ingen gös som tyngde ner vågen över 1,5 kilo så jakten får väl fortsätta efter de riktigt grova gösarna.

När dagen var till ända och det var dags att ta upp båten ur sjön så hörde vi ett intensivt pipande i vår närhet, vår första tanke var att det var något fågelbo fyllt med fågelungar, men se där hade vi helt fel.
I rampen där vi precis backat ner trailern låg denna krabat och vi hade missat den med en hårsmån, så en vänlig Magister placerade denna lilla krabat i en lite bättre miljö hur det sedan gick med denna lilla fågel vet vi ej då vi ej kunde se någon mamma i dess närhet :-(
Nu önskar jag Magistern en riktigt skön semester och hoppas att han vilar upp sej ordentligt till kommande bataljer.

Den ensamme fiskaren :-(
Mike The Pike