I dag blev det ett träningsläger för matrosen Fredda när det gällde att jaga fram rätt bete, men framför allt att hiva det bastanta ankaret upp och ner.
I bland kan skenet bedra, och det gjorde det på magistern idag.Det var länge sen jag såg magistern så uppgiven som idag, och konstigt var väl inte det, han prickade varenda waypoint på millimetern men vad hjälper det när inte ankaret fastnar !!!
Så idag fick vi ta kväller lite tidigare än planerat, och det på grund av allt för besvärlig nordan vind.
Så idag fick vi ta kväller lite tidigare än planerat, och det på grund av allt för besvärlig nordan vind.Jag tycker vi brukar lyckas skapligt med fisket trots häftig vind men idag får jag hålla med om att det var hopplöst.
Fångsten idag är inte mycket att skryta med, 4 st gösar på en förmiddag. Men okej hade ankaret lyckats fastna lite oftare så hade det säkerligen blivit ett effektivare fiske.
Ankaret vi har är tungt och bra på många vis men i vindar som idag tror jag vi får skaffa en annan modell som kan plöja sej ner lättare i de mjuka bottnarna.
Nu släppper vi detta äventyr och laddar för nästa !
Ha det så bra
Miche
Ojne vojne, vad deppigt det känns att behöva lämna sjön i vetskap om att fisken står där! Ska man behöva släpa med sig en betongfylld skottkärra för att ligga still i vinden? Nej - nu får vi ordna ett rejält plättankare med en bit kätting på! Det värsta är den långa perioden innan det kan vara dags igen. Och nu är det väl som vanligt en arbetsvecka igen med
SvaraRaderahängande flaggor...
Okej då - för att glädjas över suveränt väder/fiske, kanske det är bra att uppleva motsatsen. (Men det behöver ju inte vara tre helger i rad...)